Internationellt samarbete

Samarbetet mellan de nordiska och baltiska länderna har framskridit i praktiken efter projekten 

De nordiska arbetarskyddsförvaltningarna samarbetade med ett projekt mot svart arbete som fick EU-finansiering 2017–2018. I och med projektet stärktes uppfattningen om vikten av närområdessamarbete ytterligare. De nordiska arbetarskyddsmyndigheterna möter likadana nya fenomen, utmaningar och till och med aktörer i sin tillsyn. Dessutom delade man inom projektet god praxis i anslutning till gränsöverskridande revisionsverksamhet i situationer där arbetskraft utstationeras från ett land till ett annat för att arbeta. Projektet i fråga fungerade också som grund för ett EU-projekt 2019–2021. I projektet deltog förutom de nordiska arbetarskyddsmyndigheterna även representanter för de baltiska länderna med undantag av Litauen. Detta var en viktig utvidgning med tanke på samarbetet, eftersom en stor mängd arbetskraft utstationeras från de baltiska länderna till de nordiska länderna och eftersom det med tanke på ett effektivt samarbete var viktigt att även få med representanter från länder som i första hand utstationerar arbetskraft. På så sätt kan ett gott och effektivt gränsöverskridande samarbete genomföras i praktiska utstationeringsfall. Inom EU-projektet 2019–2021 samarbetade man kring fyra huvudteman med anknytning till svart arbete: 1) gemensamma inspektioner, 2) information, 3) effektivitet och analys av information om svart arbete samt 4) samarbete mellan myndigheter och andra intressentgrupper.

Efter EU-projekten har samarbetet mellan de nordiska och baltiska länderna i bekämpningen av svart arbete fortsatt utan separat projektfinansiering. Samarbetet har fortsatt särskilt med stöd av Europeiska arbetsmyndigheten (ELA). Man har bland annat ordnat olika seminarier tillsammans med ELA om det gränsöverskridande samarbetet mot svart arbete. Det huvudsakliga målet med dessa seminarier har varit att dela god nationell praxis. Till exempel i juni 2024 ordnade man i Helsingfors ett seminarium om god nationell och internationell praxis i anslutning till samarbete mellan flera myndigheter. I seminariet deltog representanter från flera olika myndigheter från olika länder. Ämnet var mycket aktuellt, eftersom det särskilt i de nordiska länderna under de senaste åren har skett mycket strukturell utveckling i riktning mot ett mer bestående samarbete mellan flera myndigheter inom bekämpningen av svart arbete. Ett annat exempel är seminariet för representanter för de nordiska och baltiska ländernas arbetarskyddsförvaltningar som ordnades i Riga i Lettland våren 2023 med stöd av ELA. Temat för seminariet var det gränsöverskridande tillsynssamarbetet och det mervärde det medför.

En ny mer bestående verksamhetsmodell stärker samarbetet mellan länderna 

Samarbetet mellan länderna har länge styrts av svenskarna i form av EU-projekt och andra evenemang som fått separat finansiering. Utmaningen med tanke på samarbetets kontinuitet har varit att verksamheten har varit beroende av finansiering som söks separat eller separata projekt, och i praktiken har det varit svårt att fortsätta samarbetet utanför dessa. Därför tog Sverige 2023 initiativ till att koppla det nordiska samarbetet mot svart arbete till Nordiska ministerrådets samarbetsstrukturer. Initiativet fick stöd av representanter för arbetarskyddsförvaltningen i alla nordiska och baltiska länder, varefter det godkändes officiellt i proceduren för nordiskt samarbete.

Från och med 2025 lyder det nordiska-baltiska samarbetet mot svart arbete under Nordiska ministerrådet. I fortsättningen kommer det också att finnas en egen budget för samarbetet. Samarbetet koordineras årligen av det nordiska land som agerar ordförande i det nordiska samarbetet. År 2025 kommer Finland att ansvara för samordningen av det nordiska samarbetet mot svart arbete. Hösten 2025 planeras ett seminarium om bekämpning av arbetsrelaterat utnyttjande och svart arbete som en del av Finlands nordiska ordförandeskapsperiod.

Det krävs internationellt samarbete för att effektivt bekämpa svartjobb

Källa: RFV/Arbetarskydd 17.1.2022

Fenomenen grå ekonomi och ekonomisk brottslighet är allt mer internationella till sin karaktär och därför förutsätter en effektiv bekämpning av dem ett internationellt, gränsöverskridande samarbete.  En biföreteelse är svartjobb och utnyttjande av arbetskraft som är nära förknippat med det. Utmaningarna - och tyvärr ofta de som omger fenomenet - är gemensamma för myndigheterna i olika länder.  Därför är det av största vikt att man ser till samarbetet, särskilt i sådana geografiska områden som utgör en gemensam arbetsmarknad.

Norden och Baltikum har gemensamt projekt mot svart arbete

Under de senaste åren har man lyckligtvis styrt projektfinansieringen från EU-nivå för att utveckla samarbetet, vilket har gjort det möjligt att ta itu med frågan på ett långsiktigt sätt. Målet med det nordiska projektet mot svart arbete under 2017 -2018 var att stärka det befintliga samarbetet genom gränsöverskridande inspektioner och utbyte av god praxis som kan hittas via dessa. I och med projektet ökade förståelsen ytterligare för hur viktigt det är att samarbeta, inte bara med de länder som tar emot arbetskraft, utan också med de länder som skickar mest arbetskraft till de nordiska länderna. Detta arbete utgjorde grunden för projektet mot svart arbete 2019-2021, där förutom de nordiska arbetarskyddsmyndigheterna även de baltiska länderna utom Litauen deltog.

Det senare projektet hade fyra bärande teman som möjliggjordes genom att dela ut varje tema till den arbetsgrupp som samordnade det. Den första av temagrupperna gällde inspektioner och utbyte av inspektörer, med särskild inriktning på transportbranschen och nya former av arbete. I arbetsgruppen betonades den praktiska inspektionsverksamheten. Den andra arbetsgruppen planerade förebyggande åtgärder, kommunikation och information.  Inom ramen för detta genomfördes en omfattande gemensam informationskampanj, samtidigt i alla deltagande länder. Den tredje arbetsgruppen fördjupade sig i informationens genomslagskraft och analys. Denna arbetsgrupp hade som ett centralt mål att utveckla verktyg för verksamheten effektivitets  och riskbedömning. Den senaste, och en av de viktigaste arbetsgrupperna, fördjupades samarbetet inte bara mellan olika myndigheter, utan också med övriga intressenter. Denna arbetsgrupp var av största vikt under och framför allt efter projektet.   Intressenternas betydelse accentueras då man motarbetar svartjobb bland företagen.  Bekämpningen av svart arbete är allas sak, och med myndigheternas begränsade resurser kan endast en del av de upptäckta problemen åtgärdas.

Det lyckade projektet ökade samarbetet mellan länderna

Projektets genomförande överskuggades av covid-pandemin vid den mest kritiska punkten, men trots det var projektet som helhet framgångsrikt.  Totalt 250 experter från alla sju deltagande länder deltog i projektet. I projektet samarbetade man dessutom med andra EU-länder och evenemangen organiserades också av Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) och EU:s forum mot svart arbete. ELA ordnade en kurs i gränsöverskridande inspektioner, där vi deltog som utbildare. Projektets informationskampanjer nådde över 1 000 000 personer.  I projektets namn ordnades flera seminarier och webinarier, av vilka de viktigaste gällde transportbranschen och nya former av arbete.  Dessutom genomfördes drygt hundra inspektioner inom sju olika sektorer och med dem nådde man minst dubbelt så många företag.

De länder som deltog i projektet drar nytta av resultaten och samarbetet mellan länderna fortsätter.   Även Litauen, som inte var med i projektet, har förbundit sig till samarbetet.  Vi fortsätter tackla svartjobb och för det behövs gränsöverskridande samarbete i olika länder. Tillsammans är vi mer än summan av våra delar.

Report from Nordic Baltic undeclared work project 2019-2021 (PDF 1,29 MB)

Food Fraud Networks rapport för 2018 har publicerats – fler gränsöverskridande livsmedelsbedrägerier mellan medlemsstaterna utreddes än året innan

Källa: Livsmedelsverket 23.4.2019

EU:s Food Fraud Network punlicerar årligen en rapport om samarbete och informationsutbyte relaterat till misstankar om livsmedelsbedrägerier. Rapporten för 2018 publicerades 12.4.2019, och av den framgår att medlemsstaterna och Norge i fjol gjorde 234 anmälningar om administrativ handräckning och samarbete till systemet för informationsutbyte. Europeiska kommissionen gjorde 33 anmälningar.

Liksom under tidigare år var de dyraste livsmedelsgrupperna mest representerade i statistiken: av anmälningarna i fjol gällde största delen fisk och fiskeprodukter (45 st.), därefter kött och köttprodukter (41 st.) samt fetter och oljor (29 st.). De misstänkta oegentligheterna enligt livsmedelslagstiftningen gällde oftast bristfälliga förpackningsmärkningar (41,89 %), bristfälliga eller förfalskade handlingar (20,19 %), ersättande av en råvara med en annan eller utspädning, tillsättning eller avlägsnande av en råvara (19,25 %).

Antalet anmälningar återspeglar inte det faktiska antalet misstankar om livsmedelsbedrägerier eller begångna livsmedelsbedrägerier inom EU, eftersom det är frivilligt att använda systemet för informationsutbyte, och det kan endast användas i gränsöverskridande fall. Antalet begäran om åtgärder och anmälningar har dock hittills ökat årligen: 2016 var antalet 157, 2017 var antalet 178 och 2018 var det 234.

Rapporten innehåller dessutom en detaljerad beskrivning av två exempelfall, där man i utredningen utnyttjat nätverket Food Fraud. Det ena fallet gäller olivolja och det andra tonfisk. På Europeiska kommissionens webbplats finns hela rapporten The EU Food Fraud Network and the System for Administrative Assistance – Food Fraud. [.fi]› I Finland deltar Livsmedelsverket i EU:s Food Fraud Network.

Europeiska arbetsmyndigheten främjar en rättvisare inre marknad

Källa: ANM 16.11.2018

Kommissionens förslag

Europeiska kommissionen gav 13.3.2018 ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten (ELA). Förslaget till förordning ingår i paketet om social rättvisa. ELA ingår i insatserna för att införa den europeiska pelaren för sociala rättigheter. I och med inrättandet av ELA realiseras även kommissionens förbindelse om en effektivare tillämpning av EU:s lagstiftning.

Vardera lagstiftaren inom unionen, Europaparlamentet och rådet, behandlar för tillfället förslaget var för sig.

ELA etableras år 2019 i Bryssel. Målet är att den är i full verksamhet år 2023.

Den nya arbetsmyndighetens mål

Myndighetens mål är att bidra till att säkerställa rättvis rörlighet för arbetstagarna på den inre marknaden. Myndigheten har tre särskilda mål:

• att underlätta för enskilda och arbetsgivare att få tillgång till information om sina rättigheter och skyldigheter samt till relevanta tjänster,
• att stödja samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller att säkerställa efterlevnaden av relevant unionslagstiftning i gränsöverskridande situationer, bland annat genom att underlätta gemensamma inspektioner,
• att medla och underlätta lösningar vid gränsöverskridande tvister mellan de nationella myndigheterna eller vid störningar på arbetsmarknaden, samt medverka till att eventuella gränsöverskridande meningsskiljaktigheter kan lösas snabbt och effektivt.

ELA kommer att bidra till att bland annat säkerställa att arbetstagarnas och medborgarnas rätt till likabehandling garanteras. Tillgång till sysselsättningsmöjligheter och social trygghet garanteras i gränsöverskridande situationer. ELA kommer också att ge företag insyn i de lokala arbetsnormerna på hela den inre marknaden. Slutligen kommer den att stödja samarbete mellan nationella myndigheter för att säkerställa att arbetstagarnas och medborgarnas sociala rättigheter respekteras och för att förebygga bedrägeri och missbruk.

Arbetsmyndigheten i praktiken

ELA erbjuder bestående och samlat operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna när de tillämpar unionens lagstiftning om arbetskraftens rörlighet över gränserna och samordningen av den sociala tryggheten. I praktiken kommer ELA att anförtros ett antal operativa uppgifter, bl.a.

• att tillhandahålla relevant information och relevanta tjänster till enskilda och arbetsgivare, samt
• att stödja medlemsstaterna i deras samarbete, informationsutbyte, samordnade och gemensamma inspektioner, riskbedömning, kapacitetsuppbyggnad, medling och samarbete vid gränsöverskridande störningar på arbetsmarknaden.

Vilken är Finlands ståndpunkt om ELA?

Finland är för ett gränsöverskridande samarbete för att underlätta rörligheten. Att motverka odeklarerat arbete och missbruk hör också till våra prioriteter. De mål som ställts upp för arbetsmyndigheten är allmänt sett lovvärda.

Arbetsmyndigheten bör dock åstadkomma ett mervärde och den får inte inkräkta på de nationella myndigheternas behörigheter eller på arbetsmarknadsorganisationernas roll varken i övervakningen av kollektivavtal eller i tillämpningen av lagstiftningen om social trygghet.

ELA bör vara till stöd för de nationella myndigheternas arbete och komplettera de övriga EU-strukturerna inom området för gränsöverskridande rörlighet för arbetstagare och samordning av social trygghet. I Finlands ståndpunkt ingår reservationer, och ståndpunkten klarnar när behandlingen av förslaget till förordning framskrider.

Europeiska kommissionens förslag till förordning (PDF 1,07 MB)

Europeiska kommissionens pressmeddelande 13.3.2018 [.fi]›

Statsrådets U-skrivelse till riksdagen 24.5.2018 om förslag till förordning [.fi]›

Mer information: Arbets- och näringsministeriet, regeringsråd Lippe Koivuneva, [email protected]

Tyngdpunkten inom bekämpningen av odeklarerat arbete inom EU ligger på sektorsövergripande samverkan, övergripande tillvägagångssätt och gränsöver-skridande myndighetssamarbete

Källa: ANM 16.11.2018

Europeiska kommissionen stödjer bekämpningen av odeklarerat arbete (svartarbete) ge-nom forumet för att förbättra samarbetet när det gäller att bekämpa odeklarerat arbete som tillsattes våren 2016. I gränsöverskridande situationer är det en utmaning för myndig-heter i EU:s medlemsstater att ingripa. Bekämpning av odeklarerat arbete kräver politiskt åtagande och öppenhet inför nya idéer samt beredskap att lära av andra länders bästa praxis. Bekämpning av odeklarerat arbete har lyfts fram som prioritet för kommissionen och tyngdpunkten i forumets arbete ligger på:

• att genomföra de anställdas rättigheter
• att främja likvärdiga konkurrensvillkor för företag 
• bättre tillämpning och genomförande av regleringen inom EU

Forumets nya arbetsprogram för 2019–2020 

EU:s forum för odeklarerat arbete godkände 19.10.2018 ett arbetsprogram för 2019–2020. I programmet betonas sektorsövergripande samverkan och övergripande tillvägagångssätt för bekämpningen av odeklarerat arbete, vilket innebär en enhetlig politik inom statsförvalt-ningen för att bekämpa odeklarerat arbete såväl strategimässigt som i praktiken.  Målet är att effektivera det gränsöverskridande myndighetsarbetet mellan medlemsstaterna. Sam-arbete och informationsutbyte mellan myndigheter är de viktigaste metoderna för att in-gripa i odeklarerat arbete och förhindra missbruk. I det nya arbetsprogrammet betonas gränsöverskridande kontroller, sanktioner och utvecklande av riskbedömningar av myndig-heter som stöd för effektivare övervakning och verkställande av EU-regleringen.

I fokus för forumets arbete står även i fortsättningen en ökning av myndigheternas och in-tressentgruppernas kunskaper och kompetens samt att lära sig av andra länders bästa praxis. Med programmet eftersträvar man även att främja samarbetet mellan arbetar-skyddsmyndigheter och andra myndigheter, i synnerhet socialskydds och skattemyndig-heter, samt intressentgrupper. Det nya programmet stöder även kommissionens förslag att inrätta en europeisk arbetsmyndighet.

Projekten är sektorspecifika och gäller:

• lantbruk
• luftfartsbranschen
• turism 
• restaurang- och hotellbranschen 

I det nya arbetsprogrammet ingår en informationskampanj på EU-nivå för bekämpning av odeklarerat arbete. Allas insatser behövs för att främja en rättvis arbetsmarknad.  De sätt på vilka odeklarerat arbete tar sig uttryck skiljer sig mellan medlemsländerna och därför behövs olika åtgärder och synvinklar för att bekämpa det. 

Målen för Finland uppnås på ett bra sätt i det nya arbetsprogrammet. De åtgärder som an-vänds är särskilt: 

• en horisontal synvinkel i arbetsprogrammet
• utökande av gränsöverskridande myndighetsarbete
• ömsesidigt lärande av andra medlemsstater
• förutsägelse av fenomen i framtiden

Vad gjorde forumet 2017–2018?

Forumet för odeklarerat arbete har bistått bekämpningen av odeklarerat arbete och främ-jandet av myndigheternas kompetens genom att låta göra utredningar och undersök-ningar, ordna flera seminarier, framställa utbildningsmaterial och handböcker samt dela andra medlemsländers bästa praxis. 

Särskilda teman 2017 var: 

• datautvinning
• funktioner inom byggbranscher
• samarbetsavtal mellan nationella myndigheter och myndigheter i medlemsländerna
• brevlådeföretag

År 2018 tog man särskilt fasta på:

• medlemsländernas åtgärder för bekämpning av missbruk inom transportbranschen
• riskbedömningar av myndigheter
• nya former av arbete
• frågor i anslutning till plattformsekonomi 

Myndighetsbesök och stöd till ömsesidigt lärande har varit ett praktiskt och kostnadseffek-tivt sätt att lära sig av myndigheter i andra medlemsländer. Antalet tjänstemannautbyten har varit 19 och i dem har deltagit totalt 40 personer. Arbetarskyddsmyndigheterna i Ru-mänien, Lettland, Litauen och Slovakien har utnyttjat ömsesidigt lärande genom att delta i det s.k. MAP-projektet (Mutual Assistance Project). Dessa åtgärder har av myndigheterna i medlemsländerna befunnits vara bra och stöds även i det nya programmet. 

Finland och de nordiska länderna har aktivt deltagit i forumets arbete med olika planer och projekt. Arbets- och näringsministeriet har tillsatt ett samarbetsnätverk för att stödja arbetet inom EU-forumet. Medlemmarna av nätverket har förmedlat bästa praxis i Finland för be-kämpning av odeklarerat arbete till andra länders kännedom och bedömt exempel från öv-riga länder och deras tillämplighet i Finland.

Mer information om EU-forumets arbete [.fi]›  

EU-forum bekämpar odeklarerat arbete med nya verktyg och bästa praxis

Källa: ANM 21.5.2018

Kommissionen stödjer bekämpningen av odeklarerat arbete (svartarbete) genom ett forum på EU-nivå. Kommissionen inrättade i mars 2016 ”Forumet för att förbättra samarbetet när det gäller att bekämpa odeklarerat arbete”, eftersom det i gränsöverskridande situationer är en utmaning för myndigheter i EU:s medlemsstater att ingripa. Tyngdpunkten i forumets arbete ligger på att:

• främja gränsöverskridande myndighetssamarbete
• förbättra kunskapsbasen och kompetensen och
• lära av andra länders bästa praxis

Flera myndigheter har ansvar för att bekämpa odeklarerat arbete. Viktiga aktörer är skatte-, arbetarskydds- och socialförsäkringsmyndigheter, polisen, gränsbevakarna och arbetsmarknadsparterna.

Syftet med åtgärder i kampen mot svart arbete är att främja arbetstagarnas arbetsvillkor, likabehandling av arbetstagare, deltagande på arbetsmarknaden samt ge likvärdiga konkurrensvillkor för företag.  Detta går endast att trygga om gemensamma spelregler följs.  Odeklarerat arbete inverkar även negativt på hela samhället i form av lägre skatteintäkter. 

Vad avses med odeklarerat arbete och hur kommer det till uttryck?

På EU-nivå definieras odeklarerat arbete som betalda verksamheter som är lagliga, men som inte deklareras för myndigheterna. Arbetsgivare, företag och anställda undviker på detta sätt de skyldigheter som socialskyddet, beskattning och en anställning medför. Andelen odeklarerat arbete i medlemsstaterna varierar och skillnaderna är betydliga mellan branscher. Tillförlitlig statistik finns inte att tillgå. Enligt de senaste uppskattningarna utgör andelen odeklarerat arbete cirka 1,5–7,5 % av BNP i Finland, i Estland 15,7 %, i Frankrike 10,8 %, i Tyskland 12,2 %, i Österrike 8 %, i Lettland 13 % och i Estland 15,7 %.  I vissa länder är odeklarerat arbete vanligare av kulturella skäl. Formerna för odeklarerat arbete och hur EU:s medlemsländers myndigheter går till väga för att förebygga, förhindra och undersöka odeklarerat arbete varierar. European Platform tackling undeclared work Member State Factsheets and Synthesis Report (PDF 1,75 MB)

Viktigaste formerna för odeklarerat arbete är:

• arbete utan formellt bindande anställningsavtal
• så kallade löner i kuvert, det vill säga arbetet underdeklareras till myndigheterna
• företagsinkomster deklareras inte till skattemyndighet och
• falskt egenföretagande

Bakomliggande orsaker till odeklarerat arbete är bland annat hög arbetslöshet och beskattning, kulturella faktorer och attityd. Traditionellt är bygg-, restaurang-, inkvarterings-, transport- och jordbrukssektorn problematiska sektorer.

Hur hjälper forumet medlemsstaterna i kampen mot odeklarerat
arbete?

Kommissionen har ordnat cirka 30 evenemang inom ramen för EU-forumet där medvetenhet och lärande om bekämpning av odeklarerat arbete främjats. Kommissionen har låtit utföra undersökningar, skapat verktyg och tagit fram inlärningsmaterial (falskt företagande, byggbranschen, informationsutvinning) för myndigheter. Dessutom har 40 exempel på bästa praxis samlats in från olika medlemsstater. Genom dessa åtgärder och utredningar bidrar forumet till medlemsstaternas myndigheters kunskapsinhämtning och till arbetet med att bekämpa odeklarerat arbete.  Att lära sig av andra länders bästa praxis kräver aktivitet på nationell nivå och en vilja från respektive myndighets sida att utvärdera andra länders praxis och deras genomförbarhet för att optimera de egna åtgärderna i kampen mot odeklarerat arbete.

Video: Working together to tackle Undeclared Work (3:48, på engelska):

Nationellt samarbetsnätverk stöttar EU-forumets arbete

Arbets- och näringsministeriet skapade i augusti 2016 ett nationellt samarbetsnätverk för myndigheterna för att stötta EU-forumets arbete. Nätverket stärker statsrådets interna samordning och samarbete och stödjer nationella strategier och program. En viktig uppgift för nätverket är att dela ut information om samarbetet mot svart arbete, tillsynsmetoder, nya fenomen och bästa praxis till olika aktörer. Finland har förbundit sig till att bekämpa odeklarerat arbete. Detta finns infört i programmet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020. I Finland finns ett politiskt åtagande att bekämpa grå ekonomi och odeklarerat arbete och man har ett gott samarbete och informationsutbyte mellan myndigheterna.

Mer information om EU-forumets arbete:

Representanter från Finland:
Päivi Kantanen, arbets- och näringsministeriet: [email protected]
Kirsi Kyrkkö, social- och hälsovårdsministeriet: [email protected]

European Platform tackling undeclared work [.fi]›