Bekämpning i arbetsmarknadsorganisationer
Bekämpningen är allas sak: Hjälpsystemet för offer för människohandel
10.6.2025
Hjälpsystemet för offer för människohandel är en nationell expertmyndighet och ett kompetenscentrum för människohandel, vars lagstadgade uppgifter omfattar att identifiera och hjälpa offer för människohandel. Biträdande direktör för hjälpsystemet Katri Lyijynen berättar i intervjun om organisationens verksamhet och aktuella fenomen.
Hurdana fenomen inom människohandel förekommer i Finland?
En stor del av personerna i hjälpsystemet för offer för människohandel har fallit offer för arbetsrelaterat utnyttjande. Finländska myndigheter identifierar tvångsarbete som ett fenomen väl och ingriper också effektivt i det. I hjälpsystemet ingår också till exempel personer som har fallit offer för tvångsäktenskap.
Med tvångsarbete avses en situation där en person inte har möjlighet att vägra arbete till exempel på grund av hot eller sin sårbara ställning. Man har kunnat kräva tröskelpengar av en utländsk arbetstagare och hen kan ha varit tvungen att skuldsätta sig i sitt hemland för att betala för att komma till Finland. I tvångsarbete är det typiskt att arbetstagaren inte får lön enligt kollektivavtalet och att arbetstagarens rätt till pauser eller semestrar inte respekteras. Arbetstagaren kan kontrolleras ekonomiskt så att hens boende är beroende av arbetsgivaren eller så kan arbetsgivaren till och med ha omhändertagit offrets bankkort. I tvångsarbete sträcker sig arbetsgivarens makt till arbetstagarens hela liv.
Människohandel förknippas ofta med papperslöshet, men i Finland är det vanligt att offer för tvångsarbete har kommit lagligt till landet med uppehållstillstånd för arbetstagare eller visum för säsongsarbete. Bristfälliga språkkunskaper och svag kännedom om det finländska samhället kan göra det svårare att frigöra sig från anställningsförhållandet. Utan en arbetsplats kan det hända att offret för tvångsarbete inte har något att falla tillbaka på i ett främmande land eller så kan personen till och med avlägsnas ur landet om hen frigör sig från anställningsförhållandet. Därför upplever offret att hen inte har möjlighet att lämna arbetet. Man låter också ofta offren förstå att de inte kan lita på myndigheterna i Finland.
Hurdan hjälp kan offer för människohandel få?
Hjälpsystemet för offer för människohandel erbjuder rådgivning och handledning i anslutning till offrens ställning och rättigheter. Via hjälpsystemet kan offret få rättshjälp och hjälp med att göra en brottsanmälan till polisen. Dessutom kan offret få trygg inkvartering samt tillgång till hälso- och sjukvård och annan socialservice. Om offret inte har egna medel eller inkomster kan hen vid behov också erbjudas ekonomiskt stöd.
Hjälpåtgärderna bedöms från fall till fall och de praktiska arrangemangen påverkas av offrets uppehållsrätt. Om hjälpsystemets klient har en hemkommun i Finland, ordnas hjälpen av välfärdsområdet i klientens bostadsområde. Hjälpsystemet för offer för människohandel kan hjälpa till med inloggningen i tjänsterna och samarbeta med välfärdsområdet för att hjälpa offret. Om offret är asylsökande i Finland erbjuds hjälp av förläggningen tillsammans med hjälpsystemet.
Om personen inte har en hemkommun eller uppehållstillstånd i Finland kan hen till exempel ansöka om uppehållstillstånd för offer för människohandel. Hjälpsystemet för offer för människohandel ansvarar för att ordna tjänsterna för dessa klienter.
Hur kommer man in i hjälpsystemet?
Hjälpsystemet för offer för människohandel söker inte själv potentiella offer, utan offer hänvisas med samtycke till hjälpsystemet av andra myndigheter eller till exempel organisationer. Om en person upplever sig ha fallit offer för människohandel kan hen också själv kontakta hjälpsystemet. Ansökan görs skriftligen, men vid brådskande behov kan ansökan också tas emot muntligt.
Ett förvaltningsbeslut fattas om antagning som klient i hjälpsystemet om kriterierna för människohandel uppfylls och offret har behov av särskild hjälp. Beslutet kan också vara negativt om det inte finns grunder för en klientrelation i hjälpsystemet. Hjälpsystemet får ansökningar även av personer som utsatts för olika allvarliga rättskränkningar, men som ändå inte bedöms ha fallit offer för människohandel. Sådana personer hänvisas till annan typ av hjälp, till exempel till andra myndigheter, välfärdsområdet eller Brottsofferjouren.
Under de senaste åren har över 200 nya klienter antagits till hjälpsystemet varje år. Alla klienter i hjälpsystemet har inte fallit offer för människohandel i Finland, utan de har blivit utnyttjade antingen i sitt hemland eller på vägen till Finland, till exempel som flyktingar eller invandrare.
Hur kan människohandel bekämpas och förebyggas?
Människohandel och utnyttjande av arbetskraft är omfattande fenomen som kräver olika myndighetsåtgärder och samarbete mellan olika förvaltningsområden för att förebygga fenomen. Åtgärdsprogrammen, såsom handlingsprogrammet mot människohandel, är viktiga verktyg för förebyggandet.
När uppehållstillstånd eller visum beviljas är det viktigt att identifiera situationer där den sökande inte vet vilket arbete hen kommer att utföra eller inte har de färdigheter som behövs för arbetet. På så sätt kan man till exempel förebygga situationer där arbetstagarna skulle skuldsätta sig i sitt hemland. Detta förutsätter också resurser för att man vid ambassaderna i utreselandet muntligt ska kunna höra sökande som kommer till Finland för att arbeta.
Hurdan är situationen i Finland jämfört med andra europeiska länder?
Varje lands särdrag, såsom läget och lagstiftningen, påverkar hur människohandeln framträder och hur fenomen identifieras och bekämpas. Brottslingarna kan utnyttja olika länders system på olika sätt. Det finns också skillnader mellan länderna i fråga om vilka slags människor som faller offer, längs vilka vägar de kommer till Europa och varför de utnyttjas.
Jämfört med övriga Europa och de nordiska länderna identifieras, undersöks och döms tvångsarbete och annat arbetsrelaterat utnyttjande klart bättre i Finland. I Finland uppdagas mycket mindre människohandel i anslutning till sexuellt utnyttjande än till exempel i Sverige.
På grund av sin gränsöverskridande karaktär kräver bekämpningen av människohandel internationellt samarbete i vilket ett stort antal finländska myndigheter deltar. I internationella nätverk delas information och erfarenheter om bästa praxis i olika länder. Hjälpsystemet för offer för människohandel har länge varit medlem i arbetsgruppen för människohandel vid Östersjöstaternas råd och deltagit i projekt som syftar till att avslöja, förebygga och bekämpa människohandel samt hjälpa offer för människohandel.
– Det viktigt för oss att hålla oss uppdaterade om de föränderliga fenomen inom människohandel, eftersom nya trender i allmänhet också kommer till Finland på något sätt, berättar Lyijynen.
Läs mer:
Webbplatsen för hjälpsystemet för offer för människohandel [.fi]›
Om du misstänker människohandel:
- Du kan kontakta journumret till hjälpsystemet för offer för människohandel: +358 295 463 177 (lsa/msa)
- Om du misstänker att det är fråga om utnyttjande av arbetskraft kan du tipsa regionförvaltningsverkets arbetarskydd. Arbetarskyddsförvaltningens webbtjänst [.fi]›
- Du kan lämna tips om brott till polisen på flera olika sätt. Tipsa polisen [.fi]›
- I situationer som hotar liv och hälsa, ring nödnumret 112.
Blogg: Byggnadsförbundet eftersträvar en rättvis arbetsmarknad
16.10.2023 Byggnadsförbundet | Nina Kreutzman
Sett ur byggarbetsplatsernas perspektiv är konsekvenserna av grå ekonomi allvarliga inte enbart för arbetstagarna, utan för hela branschens utveckling. När man eftersträvar kortsiktiga ekonomiska fördelar genom att försumma lagstadgade avgifter och skyldigheter kumuleras problemen på lång sikt. Inom byggbranschen förekommer grå ekonomi i form av svartarbete och exploatering av arbetskraft, särskilt utländska byggarbetare. Utlänningar som ofta är i en utsatt ställning gör alltför långa arbetsdagar utan att få rättmätig ersättning. Exploateringen är grövre ju större beroendet är till den person som har arrangerat anställningen, eftersom uppsägningsskyddet är så gott som obefintligt. Det är svårt att ingripa i svartarbete, och i vissa fall även farligt på grund av hot om brott.
För allas skull är det dock viktigt att främja en rättvis, jämlik arbetsmarknad. Missbruk och exploatering av människor hör inte hemma på framtidens arbetsplatser, där vi kommer att behöva fler kompetenta arbetstagare, unga och kvinnor för direkta anställningar.
Förebyggande är nyckeln
Inom Byggnadsförbundet görs mycket arbete för att förebygga och bekämpa grå ekonomi. Under åren har idéer tagits fram i god samarbetsanda tillsammans med arbetsgivare och myndigheter. Ett exempel på detta är vår lagstiftning om skattenummer. Skattenumret som är kopplat till ID-kortet har fått uppmärksamhet på EU-nivå uttryckligen för dess förebyggande natur. Vi måste se helheten, det räcker inte med att vi korrigerar oönskade situationer i efterskott. Det finns endast begränsade resurser för tillsynen, och det gäller såväl arbetsmarknadsparterna som myndigheterna.
Byggnadsförbundets funktionärer gör regelbundet besök på byggarbetsplatser, och vi får med andra ord se i praktiken vad som händer när nya verktyg införs. Vi får också ganska snabbt information om vilken typ av metoder som har uppfunnits för att kringgå reglerna. Det senaste fenomenet verkar vara att vanliga anställningar förkläs till företagande, dvs. falskt egenföretagande. Detta har lett till egendomliga och oklara situationer, då det på samma byggarbetsplats finns olika uppfattningar om vem som i själva verket betalar lönerna.
Samarbete på EU-nivå
Arbetskraftens rörlighet inom EU-området ger en större dimension i arbetet med att bekämpa grå ekonomi. De officiella europeiska arbetsmarknadsparterna inom byggbranschen håller lyckligtvis samma linje. För närvarande kartläggs och jämförs medlemsländernas system för personbeteckningskort. Av dessa är det fotoförsedda personkortet som tillämpas på byggarbetsplatserna i Finland ett system som på EU-nivå är mycket avancerat. Det gemensamma nya EU-projektet SIDE-CIC, Social Identity Cards in Construction, kommer att bli särskilt intressant. Målet är att främja överföringen av data gällande arbetstagare och företag på den inre marknaden. Siktet är inställt på en rättvis arbetsmarknad inom byggbranschen.
Blogg: Nattfågelskådning – bekämpning av svarta jobb
17.10.2023 Byggnadsindustrin RT | Ville Wartiovaara
Grå ekonomi är inte enbart uteblivna inkomster för samhället. Grå ekonomi snedvrider konkurrensen och orsakar förluster för företag som förfar korrekt, till exempel i form av uteblivna entreprenader. På individnivå syns detta bland annat som icke-influtna pensioner, osäker sysselsättning och beroende av en ohederlig arbetsgivare.
Ett billigt pris kan locka en professionell beställare och en enskild konsument att blunda för fakta, som enkelt kan utredas i förväg. Säkerhet, kvalitet och grå ekonomi förekommer sällan på samma byggplats. I sångtexten i den gamla schlagerhitten sjunger Yölintu på finska att man får vad man beställer, inte vad man önskar att man beställer och får till ett misstänkt billigt pris.
Byggnadsindustrin RT har länge deltagit aktivt i bekämpningen av grå ekonomi genom att på frivillig basis utveckla nya verktyg för att hindra ekonomisk brottslighet och lägga fram förslag till nya författningar för lagstiftarna. Ett bra exempel på detta är bland annat skattenumret inom byggbranschen och den månatliga rapporteringsskyldigheten om de personer som jobbar på en byggplats och de betalda entreprenadbeloppen. Dessa lagar är ett resultat av Byggnadsindustrins och Rakennusliittos gemensamma förslag och önskemål.
Det färskaste exemplet på viljan i branschen att slå tillbaka grå ekonomi är den reviderade utlänningslagen, där det för byggbranschen, vid sidan om varvsindustrin, föreskrevs en mer omfattande tillsynsskyldighet än för övriga branscher att granska arbetsrätten för utlänningar som jobbar på en byggplats. Detta var ett förslag som vi gav till lagstiftarna.
Gränsöverskridande samarbete
Vi finner det synnerligen viktigt att vi på kontinuerlig basis för ett samarbete med såväl arbetsmarknadsorganisationerna inom byggbranschen som myndigheterna, inte enbart mellan finländare. Grå ekonomi följer inte ländernas gränser, utan ofta överflyttas samma förfaringssätt och negativa fenomen förr eller senare från ett land till ett annat.
Rörlig arbetskraft och långa entreprenadkedjor ökar också riskerna för negativa följder av fenomen inom grå ekonomi. Därför är det viktigt att öppet dela information och samtidigt ta lärdom av andras erfarenheter. Genom att dela information om fenomen och egna erfarenheter kan vi bättre identifiera vad branschens aktörer och myndigheter ska bereda sig på i framtiden och hur de kan göra detta bättre. Därför är det rent ut sagt nödvändigt att detta värdefulla informationsutbyte utförs regelbundet.
Byggnadsindustrin har varit aktiv såväl i samarbetet mellan Östersjöländerna som i olika projekt på EU-nivå, vilka har kontaktytor med grå ekonomi och bekämpningen av den. Utöver de regelbundna mötena med intresseorganisationen FIEC på EU-nivå är den sociala dialogen på EU-nivå mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna i ärendet ett effektivt sätt att dela information och bästa praxis i fråga om ovan nämnda ärenden. Nationell praxis för att bekämpa grå ekonomi varierar och det är möjligt att ta modell av bra praxis för att utveckla det egna landets åtgärder.
Eurodetachement-projekten, som gäller utsända arbetstagare och som finansierats av kommissionen, har varit värdefulla projekt för att få en djupare insikt. Likaså har det Undeclared work-forum som Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) administrerar möjliggjort regelbundna möten mellan företrädare för olika länder efter coronakrisen. Valtti-kortet med en personidentifierare med bild, vilken är i allmän användning inom byggbranschen, och lagstiftningen om bekämpning av grå ekonomi intresserar våra kolleger och andra länders myndigheter på EU-nivå. Vi har haft möjlighet att tillsammans med Rakennusliitto presentera de lösningar som är i användning i Finland i samband med Europeiska arbetsmyndigheten ELA:s undeclared work-forum och olika projekt i anknytning till programmet.
Arbetet tar aldrig slut
Myndigheternas system borde i en digitaliserad verksamhetsmiljö bättre än för närvarande möjliggöra delning av information i elektroniskt format, inte enbart mellan myndigheterna. Fri rörlighet för information borde genomföras också på praktisk nivå, eftersom den möjliggör utveckling och användning av ännu mer effektiva verktyg för att bekämpa grå ekonomi.
Tyvärr är det de gamla nationella informationssystemen, inte dataskyddslagstiftningen, som för tillfället är ett hinder för informationsöverföringen. Därför hoppas vi att rivning av hindren för informationsutbyte tas på allvar, så att planen för aktörerna inom grå ekonomi blir maximalt svårspelad. Myndigheterna ska ha moderna befogenheter och verktyg för informationsutbyte som stödjer detta arbete.